Efter 20 minuters spel hade vi redan fått se tre mål, två från hemmalaget genom Castan och Totti och ett av de lila genom Facundo Roncaglia. Matchen svängde fram och tillbaka, och jag tror inte att tränarna på bänken var helt nöjda med det defensiva arbete som utfördes ute på det gröna gräset.
Innan paus skulle den levande legenden Francesco Totti panga in sitt andra mål för aftonen bakom en synnerligen släpphänt Emiliano Viviano. Viola-målvakten såg aningen ointresserad ut redan på 1-0-målet, men Romas tredje mål SKA han bara ta, något annat finns inte.
Där och då kändes matchen lite klar, men sen kom man på att det var Zemans Roma man tittade på och då blev det genast intressant igen. Direkt i inledningen på andra var Mounir El Hamdaoui framme med skallen och nickade in Borja Valeros fina inlägg. Helt plötsligt var det i allra högsta grad match igen.
Andra halvlek fortsatte som den första med ett böljande spel med en hel del slarv och dåligt försvarsspel. Men en sådan här kväll kan vi bortse från det, för underhållningen var total.
Fiorentina lyckades inte komma ifatt, och om sanningen ska fram så var Roma betydligt närmare att utöka sin ledning än vad Fiorentina var nära att kvittera. Stevan Jovetic var tillbaka på bänken i den här viktiga sexpoängsmatchen, men Viola-fansen fick aldrig se sin montenegrinske guldklimp äntra planen. Helt kry är han inte än, det kan vi konstatera. Annars hade det varit givet att slänga in honom i det läget matchen var i.
Er Pupone var dock inte helt färdig med sin kväll. I matchens slutminuter spelade han iskallt fram inhoppande Osvaldo, och den sistnämnde gjorde inga misstag framför mål. Kanske var det en aning symboliskt att han kvarten tidigare hade bytts in istället för en flerfaldigt målsumpande Destro.
Kvällen var dock Francesco Tottis.
Han är fortfarande prins, kung och kejsare av den eviga staden.
Om nu någon tvekade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar